Är enkelrum en utmaning för sjukvården?

Det finns flera orsaker till att enkelrum blir allt vanligare på nya sjukhusbyggnader. Dels har det med patienthänsyn att göra och dels är det positivt för hälso- och sjukvårdssektorns ekonomi, eftersom risken för infektionsspridning och felmedicinering är lägre när det bara ligger en patient i rummet. Dessutom blir det lugnare så att patienten sover bättre, vilket kan bidra till kortare vårdtider. Samtidigt minskar behovet av särskilda undersökningsrum genom att olika behandlingar kan ges i patientens rum.

Sammantaget finns det många fördelar med enkelrum, för såväl patienter och personal som sjukhuset. Men den nya utvecklingen för också med sig en rad problem.

Minskad uppsikt
- Den informella uppsikten från personalen, medpatienterna och deras anhöriga försvinner när patienten ligger ensam i sitt rum. Det är inte heller någon som hjälper till att hämta ett glas saft eller talar förstånd med den nyopererade som är på väg upp ur sängen. Inte heller finns det någon som undrar varför Hans inte har kommit tillbaka från toaletten efter en kvart, eller varför han börjar kippa efter andan under middagsluren, förklarar Jesper Mathiesen, som är Portfolio Manager Hospitals hos Ascom.

- Patienterna på enkelrum är ensamma och står inte under uppsikt på samma sätt. Det är ett faktum, och begreppet ”den isolerade patienten” har redan dykt upp. Sjukhusen står inför en ny, stor utmaning som innebär ett verkligt hot mot patientsäkerheten, säger han.

Fler steg
Den nya utvecklingen ställer andra krav på vårdpersonalen. Förutom att de får fler patientrum att övervaka måste sjuksköterskorna också täcka större ytor när patienterna sprids ut på fler rum.

– Ökad bemanning skulle kunna lösa problemet, men det finns inga utsikter att kunna anställa fler på sjukhusen. Även om tid frigörs för andra uppgifter får vårdpersonalen svårt att övervaka de många enkelrummen. Det krävs helt enkelt fler tekniska hjälpmedel, säger Jesper Mathiesen, och pekar på möjligheten att använda fler typer av patientkallelser än vad sjukhusen traditionellt är vana vid.

Patientinitierade kallelser räcker inte
Enligt Jesper Mathiesen finns det tre sätt att utlösa patientkallelse: patientinitiering, datainitiering och beteendeinitiering. I dag används oftast enbart patientinitierade kallelser, till exempel traditionella patientkallelser, och det ger inte tillräckligt stöd för vare sig personalen eller patienterna i enkelrummen.

- Patientkallelse med samtalsfunktion kan vara en bra lösning eftersom de både ger en upplevelse av omedelbar kontakt för patienterna och avlastar personalen. Denna typ av patientkallelse valdes tidigare bort för flerbäddsrum av hänsyn till patienternas integritet, men den fungerar bra på enkelrum, säger Jesper Mathiesen, som dock avråder från den som enda lösning eftersom den inte ger tillräcklig säkerhet för patienter i enkelrum.

Kallelse från medicinsk utrustning och övervakningssensorer
- Det är ju inte kallelsen som patienterna själva aktiverar som är utmaningen utan allt det som INTE patienterna kan larma om. Det finns många potentiella risksituationer när man ligger ensam i ett enkelrum. Därför krävs även datainitierade och beteendeinitierade kallelser som utlöses av sensorbaserad övervakningsutrustning.

Datainitierade kallelser kan komma från medicinsk utrustning som automatiskt skickar larmnotifikationer till personalens handenheter om patientens tillstånd förändras. Detta används redan på vissa sjukhus, men det finns mycket stora utvecklingsmöjligheter och även möjligheter att ta fram nya typer av utrustning, till exempel kamera och skanner vid sängen som övervakar patientens andning.

Goda erfarenheter från omvårdnadssektorn
Beteendeinitierade kallelser är larm som automatiskt skickas till personalens handenheter när en patients fördefinierade beteendemönster ändras. Här kan sjukhusen med fördel titta på äldrevården, där man har stor erfarenhet av att använda sensorbaserad beteendeteknik som larmar om den boende stiger upp ur sängen, om sängen är våt, genom rörelsesensorer i badrummet och vid dörren ut från rummet osv.

- Det rör sig om väl beprövade lösningar som även kan fylla en viktig funktion genom att skydda patienter på sjukhus, särskilt de som inte klarar sig själva, till exempel nyopererade. De har behov av ett extra vakande öga, och här kan en automatiserad distribution av medicinska larm och beteenendedata vara till stor hjälp för personalen. De kan inte sitta vid sängkanten hela tiden, men med hjälp av sensorer kan patienternas tillstånd förmedlas oavsett tidpunkt och oavsett var personalen befinner sig, säger Jesper Mathiesen.

Bra beslutsunderlag
- I en hektisk vardag med bara de nödvändigaste resurserna till hands krävs det ständiga prioriteringar. Det blir ännu tydligare när patienterna ligger på enkelrum och bara har ett rycklarm eller en larm knapp som kontakt med omvärlden – i synnerhet om patientanropslösningen är enkel och inte ger någon möjlighet till differentierade kallelser. Det ökar pressen på personalen ännu mer. Vem ska man gå till först när två patienter kallar? Vad är viktigast – den patient man just hjälper eller den nya patientkallelsen? Ju fler värden och uppgifter personalen har tillgång till, desto bättre rustade är de att göra kvalificerade beslut.

I princip går det att detektera allt, men det menar Jesper Mathiesen varken ligger i patienternas eller personalens intresse.

- Övervakningen ska alltid stå i relation till patientprofilen. Den stora nyttan får man genom att kombinera de tekniska möjligheterna och utnyttja dem för den enskilda patienten, säger han. Därför rekommenderar han att övervakningsutrustning inte kopplas in automatiskt i alla patientrum, men att den finns lätt tillgänglig så att personalen kan ansluta den om de bedömer att det är nödvändigt.