Larmtyranni hotar patientsäkerheten

Sjukhusen har ökat sin kapacitet kraftigt under de senaste åren. Allt fler patienter behandlas, tiden för tillfrisknandet och därmed även sjukhusvistelsen blir allt kortare. En väsentlig orsak till detta är att stora investeringar har gjorts i bland annat avancerad medicinsk utrustning för diagnos och behandling, patientmonitorer, kallelsesystem och trådlös kommunikation. Men den tekniska utvecklingen har en baksida: larmen blir fler ju mer medicinsk utrustning som finns på avdelningarna, och långt ifrån alla larm är motiverade. Flera utländska studier visar att ända upp till 86–99 procent av alla larm är falskt positiva. 

Oförsvarlig bullernivå
- Det är ett mycket stort problem. Antalet larm – och därmed även antalet falskt positiva larm – har nått en nivå som ligger långt över vad som är godtagbart och försvarligt. Det finns undersökningar som visar att den stigande bullernivån leder till att utrustning sätts i pausläge eller att ljudet slås av helt eller skruvas ner, säger Jesper Mathiesen, portfolio manager på Ascom. Ascom har själva under en längre tid genomfört studier av arbetsflödet på sjukhusavdelningar. Larmtyrannin, som Jesper Mathiesen kallar det, är en av de största utmaningarna för sjuksköterskorna. – Förutsättningen för att kunna erbjuda optimal patientvård är att relevanta personer får rätt information vid rätt tidpunkt och i rätt sammanhang. Ofta skickas alla larm till flera olika personer på avdelningen. Följden av denna informationsöverbelastning blir att personalen utvecklar en sorts larmdövhet. När det kommer så många larm reagerar personalen långsammare, och det finns en påtaglig risk att viktiga larm inte uppmärksammas eller hanteras för sent, förklarar Jesper Mathiesen, och tillägger att en hög bullernivå även kan göra att det tar längre tid för patienterna att bli återställda.

Larmtrötthet hotar patientsäkerheten
De falskt positiva larmen kommer huvudsakligen från medicinsk utrustning. Det kan vara en patient som kliar sig på huden i närheten av en elektrod och därmed felaktigt utlöser ett ventrikellarm. Det kan också röra sig om en glappande elektrodkoppling till en patientmonitor som utlöser en varning varje gång elektrodförbindelsen bryts och ett nytt meddelande varje gång den fungerar igen. När tio sjuksköterskor har hört samma larm i tio minuter registrerar de det inte längre. – Det är inte fråga om försumlighet från personalens sida när larm inte uppmärksammas. Det är en fysiologisk reaktion hos människor som utsätts för samma påverkan under längre tidsperioder. Inom vårdsektorn kallas fenomenet larmtrötthet och är något man tar på stort allvar. En felaktig prioritering från personalens sida kan få allvarliga konsekvenser. Det ser vi ju exempel på då och då, säger Jesper Mathiesen.

Från silo till gemensam plattform
Enligt Jesper Mathiesen måste sjukhusen ge personalen ändamålsenliga arbetsredskap för att komma till rätta med larmtyrannin. Den mänskliga hjärnan kan helt enkelt inte filtrera det massiva larmflödet. Det spelar ingen roll hur duktig och erfaren personalen är. – Det finns flera möjligheter att stödja personalen, men en förutsättning är att alla larm och all kommunikation samlas i en sammanhängande lösning. Även på de sjukhus som har den mest avancerade tekniska miljön finns en stark tendens till uppdelning i separata enheter utan inbördes koppling som kan liknas vid silon. Varje enskild monitor, infusionspump, droppräknare, sänglarmsenhet osv. skickar sina egna larm. Sedan tillkommer patientkallelser, akutlarm, nödlarm, ringande telefoner med mera. Alla dessa informationsflöden måste integreras i en gemensam, intelligent plattform som kommunicerar direkt med personalens handenheter, förklarar Jesper Mathiesen. 

Filtrera och prioritera larmen
Exempel på intelligens som kan byggas in är målinriktning av larmen, så att de skickas direkt till den ansvariga sjuksköterskans eller de ansvariga sjuksköterskornas handenheter. Då minskar antalet larm, men antalet är ändå stort eftersom alla larm distribueras. Detta kan avhjälpas genom larmfiltrering, vilket innebär att många av de falskt positiva larmen kan sorteras bort med hjälp av gränsvärden Man kan t.ex. tillämpa fördröjningsfilter för larm om elektroder som lossnat, så att utrustningen inte larmar om den direkt registrerar att elektroden ansluts igen.
– Syftet med filtrering är att göra det lättare för personalen att prioritera och fokusera på de viktiga larmen. Filtreringen kan kombineras med olika ljud- och färgkoder, så att sjuksköterskan bara behöver kasta en snabb blick på sin handenhet för att avgöra hur hen ska reagera, säger Jesper Mathiesen.

Det går också att använda gruppfilter, som samlar larm från samma utrustning i en strukturerad process. Därefter uppdateras larmmeddelandena bara med nya värden i stället för att ett helt nytt larm avges vid varje ändring. Om exempelvis en patients blodtryck stiger och faller upprepade gånger avger monitorn normalt ett larm varje gång gränsvärdena passeras. Med gruppfiltrering kvitterar sjuksköterskan det första larmet på sin handenhet och får därefter endast uppdateringar. Uppdateringarna skickas bara till den ansvariga sjuksköterskan. Det innebär att alla andra i gruppen slipper störas av larm för samma händelse upprepade gånger.
– Eskalering av larm är en annan nödvändig funktion. Automatisk eskalering säkerställer att larm som avvisas eller inte besvaras automatiskt skickas vidare till nästa utsedda sjuksköterskas handenhet. På så sätt kan personalen känna sig trygg.

EKG-information direkt i handen
– På vissa handenheter går det att visa en EKG-bild, så att man direkt kan avgöra om det är fråga om en akutsituation eller ett falskt positivt larm. En annan möjlighet är att få streamade flöden som visar kurvan i närapå realtid och snabbt går att avläsa, säger Jesper Mathiesen.
Han rekommenderar att man konsekvent ska tänka på användarvänligheten när man skapar nya lösningar för personalen. – Larmtyrannin ska inte ersättas med tekniktyranni. Då får man inga förbättringar. Därför ska man verkligen sätta fokus på användarvänligheten när man skapar nya lösningar för personalen. Ljud, färger och kurvor går snabbt och lätt att tolka och är därför till stor hjälp när personalen ska bedöma och prioritera ett larm. 

Otillräckliga justeringar
Oftast är det dock inte personalens handenheter som sjukhusen inriktar sig på när de ska minska bullernivån och antalet falskt positiva larm på avdelningarna. I stället koncentrerar man sig på övervakningsutrustningen. Den vanligaste åtgärden är att justera utrustningen så att larmfunktionerna blir mer exakta, men oavsett hur mycket man skruvar och justerar måste sjuksköterskorna fortfarande ta ställning till många larm av varierande allvarlighetsgrad i en arbetsmiljö som redan från början kännetecknas av hög aktivitet.
– Det kommer ständiga larm från utrustningen, och det riskerar att leda till larmtrötthet hos personalen. Det kan man inte komma till rätta med enbart justeringar. Den effektivaste åtgärden är att filtrera, gruppera och prioritera larmen innan de skickas direkt till relevanta sjuksköterskors handenheter så att de får rätt underlag för sina prioriteringar, avslutar Jesper Mathisen.