De användarvänliga smarttelefonen används allt mer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Inte bara i fickorna på patienter och anhöriga utan också som det föredragna arbetsredskapet för många i personalen. Sjukhusen kan få många fördelar av utvecklingen, bara grunderna finns på plats.
Allt fler tar med sig sin smartphone på jobbet, även inom vården. Enligt en amerikansk undersökning (Cisco, 2013) använde 88,6procent av de anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn sin egen smartphone för arbetsuppgifter. Så långt har vi inte kommit här, men trenden pekar i samma riktning. Utvecklingen drivs på dels av att de anställda inte vill vara utan sina telefoner på jobbet, dels av sjukhusen. Flera sjukhus har meddelat att deras framtidsstrategier bygger på att utnyttja mobilnätverk och smartphones.
Många leverantörer har fått upp ögonen för utvecklingen och har tagit fram appar som gör att smartphones kan användas på sjukhus.
– Allt fler av de sjukhuslösningar som säljs idag har en medföljande app. Även om jag är en varm förespråkare för smartphones på sjukhus, anser jag att man ska vara vaksam när det gäller den utvecklingen. Smartphones handlar inte bara om att utveckla en app, utan också om att flytta hela mobilitetsstrukturen till en ny plattform. Det värdeskapande är ju det finmaskiga nät av processer, integrationer och arbetsflöden som gör arbetet på avdelningarna effektivt och patientfokuserat,, säger Rune Roed Schøler, produktchef hos Ascom.
Växling mellan nätverk ger säkerhet
Ascom står bakom den interaktiva appen Unite Axess som stödjer både iOS och Android. Appen är en komplett spegling av Ascoms grundplattform för verksamhetskritisk kommunikation med patientanrop, larmhantering, kritiska larm, patientövervakning, servicelogistik, eskalering, filtrering av meddelanden osv. Det innebär att allt som personalen är vana vid att se på sina personsökare, DECT- och WiFi-telefoner också finns på deras smartphones.
– Den tiden är förbi när det var leverantörerna som bestämde över tekniken. Särskilt på sjukhus, där det finns så många olika arbetsuppgifter och där säkerheten är en avgörande faktor, måste det finnas en reservstrategi med alternativ om smartphonen inte fungerar. Tekniken för kritisk kommunikation på det offentliga nätet är relativt omogen vilket innebär en risk, säger Rune Roed Schøler.
Den största – och helt berättigade – rädslan är att mobilnätet går ner. Om det händer är det viktigt att personalen kan växla mellan WiFi- och mobilnätet på smartphonen och hela tiden ha tillgång till alla funktioner. Men det ger en extra säkerhet att kunna ta upp personsökare eller DECT-telefon ur skrivbordslådan och arbeta vidare utan att vara beroende av nätverket.
– Den möjligheten har man när det är servermjukvaran och inte appen som är centrum för smartphonen, förklarar Rune Roe
Från kort text till visuellt universum
Det finns många uppenbara fördelar med att använda smartphone inom vården. För det första är det en "folklig" teknik i den meningen att många anställda redan använder smartphones. Det betyder att den tekniska barriären blir betydligt lägre. Dessutom har smartphones ett mycket bättre visuellt gränssnitt och är betydligt mer användarvänliga än de vanliga sjukhussystemen. Den stora pekskärmen gör att det går att använda symboler och färger i kommunikationen, och textfältet är väsentligt större än på personsökare och trådlösa telefoner.
Ascoms app utnyttjar de grafiska möjligheterna fullt ut. Larm, kritiska provresultat, patientaktiviteter, patientövervakning och teamkommunikation har visualiserats och går därmed snabbare för personalen att avkoda. Patientövervakningslarmen åtföljs av en grafik som bland annat kan visa patientens hjärtrytm och som inte bara visar det aktuella värdet utan även en kurva för en längre period så att sjuksköterskan har hjärtkurvans utveckling som underlag för sina åtgärder. Med färgkodade meddelanden kan personalen enkelt och snabbt identifiera kritiska händelser, och distinkta larmtoner gör det möjligt att höra skillnader i prioritet.
– Det rör sig om stora steg i användarvänlighet. Vi går från kortfattade textmeddelanden till ett långt mer informativt system som ger personalen underlag för ännu högre precision i arbetet, säger Rune Roed Schøler.
Data sätter press på infrastrukturen
Möjligheterna med smartphones är oändliga, och det är faktiskt det största problemet med dem. De genererar så mycket data att kraven på sjukhusens infrastruktur ökar dramatiskt. Sjukhusen pressas redan av patienter och anhöriga som förväntar sig att kunna komma ut på nätet. Den allmänna ökningen av användningen av mobildata är enorm, och strömningen av videotjänster är den viktigaste faktorn bakom tillväxten. Nu ska sjukhusen själva börja använda samma teknik, och det ökar komplexiteten oerhört.
– Sjukhusen måste ha en tydlig strategi för hur de ska skilja kritisk från mindre kritisk information. Hur säkrar man att ett hjärtlarm prioriteras högre än familjevideon som körs på en iPad på sal 6? Här menar jag att sjukhusen måste vara grundliga när de väljer lösning och satsa på en som kan hantera larm oberoende av om det finns bandbredd på avdelningen eller inte, utan att den blir alltför tekniskt komplex för användarna, säger Rune Roed Schøler.
– Många förlitar sig på så kallade indoor-lösningar för att säkra tillgängligheten och täckningen i mobilnätet, dvs. lösningar med utrustning och antenner inomhus. Det är mycket viktigt att lösningarna inte bara ger mobiltäckning utan också klarar användarnas krav på bandbredd. Här måste man också ta hänsyn till vilka relevanta användningstyper som behöver stödjas. Personalgrupper som exempelvis vaktmästare rör sig ofta överallt på sjukhuset och måste kunna kommunicera både i källare och på vindar. De behöver inte så stor bandbredd, men det behövs däremot på ex.vis. barnavdelningen, förklarar Rune Roed Schøler.
Hur och till vad får smartphones användas
Rune Roed Schøler pekar också på ett annat problem, nämligen att reglerna för användning av smartphones blir mer omfattande i takt med att telefonerna införs på avdelningarna.
– De gamla teknikerna var enklare. Med smartphones kan personalen plötsligt strömma video, gå in på YouTube osv. med sina arbetsredskap. Det ställer krav på entydiga riktlinjer. Får man t.ex. spela Angrybirds när man har kvällsskift? Sedan tillkommer alla frågor kring patientsäkerhet och hantering av patientuppgifter. I framtiden kommer patientuppgifterna att lagras på enheter med internetanslutning och kamera. Därmed blir det i princip möjligt att lägga ut information på Twitter om kändisar som ligger på sjukhus eller filma dem och lägga ut filmerna på YouTube, säger Rune Roed Schøler.
– Många sjukhus har kommit långt med att ta fram en strategi för smartphones. Tekniken kan förbättra både effektivitet och patientfokus eftersom den är så användarvänlig och visuellt orienterad. Men det är också viktigt att sjukhusen kommer fram till hur de ska kunna hålla användningen av smartphones under kontroll. Det har ingen lyckats hitta någon lösning på ännu. Det betyder att det sista avgörande steget som krävs innan man tryggt kan öppna dörrarna och släppa in smartphones på avdelningarna ännu inte har tagits, säger Rune Roed Schøler.